Frihet för Suu Kyi, men Burmas frihet lär dröja

Precis innan det var dags för mig att gå till jobbet idag nåddes jag av den trevliga nyheten att Aung San Suu Kyi har frigivits. Det är såklart en bra nyhet. Aung San Suu Kyi har suttigt i husarrest 15 av de senaste 21 åren. Hur stor hennes frihet verkligen kommer att bli återstår att se. Troligt är att hon kommer ha problem med att resa i landet och att juntan när som helst kommer att kunna arrestera henne igen om de anser att hon utgör ett för stort hot mot deras maktinnehav.

Jag vill inte vara cynisk, men jag tror tyvärr att det inte var en handling av välvilja eller en vilja till öppning mot demokrati som gjorde att hon frigavs. Tvärtom snarare. Juntan i Burma genomförde förra helgen ett val som på förhand riggats så att juntan inte skulle kunna förlora makten. USDP, juntans eget parti, vann valet utan att demokratirörelsen hade någon chans att på allvar utmana dem. Övergreppen har eskalerat den senaste veckan och inget tyder på att förtrycket mot befolkningen kommer att minska. Många internationella experter driver tesen att Aung San Suu Kyis frisläppande är ett sätt för juntan att försöka ta uppmärksamheten ifrån det odemokratiska valet och våldet som följt i dess spår. Med Aung San Suu Kyi fri är det lättare att vinna legitimitet för sin politik, trots att 2200 andra personer fortfarande sitter fängslade för sina politiska åsikter. Troligen tänker juntan så att det de som de vinner i internationell PR är värt mer än de hot som Aung San Suu Kyi kan utgöra nu efter valet.

Vad omvärlden nu måste göra är att inte gå på bluffen om att regimen håller på att förändras till det bättre. Tvärtom måste pressen på juntan öka. Endast så kan vi bana vägen för en framtid där hela Burma folk från uppleva den frihet som Aung San Suu Kyi nu i alla fall tycks ha fått ett litet smakprov av.

Jesper Bengtsson skriver klokt om frigivandet här.